Jag vet vad du tänker. Du tänker förmodligen “det här måste vara det bästa som någonsin har hänt”. Och jag håller med: omslaget är riktigt härligt. Men låt mig grumla dina rödsprängda ögon ytterligare – NoggerPaketGlassen är en blek kopia av sin läromästare. Kanske är det också därför den här glassen inte har erhållit det “buzz” man skulle kunnat vänta sig.
För är det någonting Nogger har som är unikt, så är det den där hårda nougatstången i mitten. Som du ser på bilden nedan infinner sig denna bruna extas-käpp föga när det gäller NPG. Däremot är Mr Rippel flitig med sina besök. Kvar blir dock en vagt nougatdoftande och dynamikfattig gräddtårta som man kan sluka i sig på två och en halv minut om man verkligen vill. En slags lagom-Nogger för väldigt gamla eller väldigt unga människor.
Inte för oss mitt i livet.
Glassmannens betyg: 2/5
Allmänhetens betyg:
Okej, nu måste vi prata. Det är nämligen så att några av Glassmannens kära vänner har startat en glassfabrik. Ja du hörde rätt. En glassfabrik. Med denna nyhet kommer oändligt mycket glädje, oändligt mycket njutning. Men det innebär också en rent omänsklig press att skriva något. Och med omänsklig press kommer skrivkrampen, som du vet. Så jag blev nerflugen till Stafsäter redan i maj, fick delta i världspremiären, provade säkert femton olika sorters fantastisk glass och köpte med mig säkert åtta sorter hem. Och skrev … ingenting. Läs mer
Du fattar ju att jag gillar det här. Magnum Chcolate & Nuts har liksom smugit sig ut i butikerna utan att göra så mycket väsen av sig (precis som föregångaren Magnum Choco Choc), men det här är en alldeles perfekt liten kaffekompis kan jag meddela. Vit choklad, jordnötter, vetekrisp (vad nu det är) och choklad i mitten (kanske inte någon krämig fudge som förpackningen hävdar men ändå) och måltiden är tämligen komplett i min bok. Läs mer
Innehåll: mjölk från Säby gård, grädde, rörsocker, hallon och maizena. Allt är ekologiskt enligt KRAV, förutom maizena som är “en EU-ekologisk ingrediens”. Ja du hör ju hur fint det blir när Järnaglass jobbar. Glassmästarinnan gav Järnaglass Choklad högsta betyg för ett år sedan, men hur ställer sig Glassmannens undermåliga och av gedigen okunskap depraverade smaklökar till den här kvalitetschocken? Kommer jag ropa efter luftblandad industrismet och den där märkliga men ack så fastetsade Big Pack-trikoloren? Läs mer
Ja då var det dags för den andra delen av det samtida coretestet – efter hyllningen av Dough-ble Whammy häromveckan. Jag måste erkänna att jag gillar hela den här core-grejen som Ben & Jerry’s har dragit in mig i – förmodligen mer än jag gillar hela den där Kama Sutra-grejen faktiskt. Men idén med en kladdig kärlekskräm i kärnan tilltalar mig och gör mig till en lite bättre människa, och att sno namnet från en tusentals år gammal indisk porrbok är egentligen ganska kul. Läs mer
Jag vet, visst är det konstigt att jag inte har skrivit om den här läckra premiumgubben tidigare? Men faktum är att mina och Lejonet & Björnens vägar oroväckande sällan har korsats. Jag tror att jag känner att L&B är lite “out of my league”. Men så ibland provar jag och blir liksom inte hänförd. Kanske förstår jag inte bättre. Läs mer
Vilken skattkista, vilket Kinderägg. Vilken god nyhet för min dallriga isterbuk – eller dålig, beroende på om man frågar mig eller min isterbuk förstås. Dough-ble Whammy är medlem av Ben & Jerry’s nya Core-familj, och är precis vad den låter: en redig jävla dubbelsmocka. Att den är “core” betyder alltså inte att den bekänner sig till en av 2000-talets stora träningstrender. Snarare tvärtom: att mitten av glassen utgörs av någonting extraordinärt onyttigt – i det här fallet en livsfarlig choklad-fudge. Läs mer

Nu kanske du tycker att det låter deppigt och patetiskt att jag under Eurovision-finalen låg i fosterställning hemma i soffan och åt glass till middag? Men tänk att jag tycker att du också kan vara ganska deppig och patetisk ibland. Glassen ifråga var nämligen nya The Vermonster från mina kära vänner Ben och Jerry. Vermonster är förstås en kanadensisk anspelning, och är det någonting jag gillar med Kanada så är det deras glada humör och smaskiga lönnsirap. Läs mer
Jepp, säsongen är redan igång igen – tänk vad tiden går. SIA är först ut med att presentera sina nyheter både vad gäller styckglassar och pinnglassar. Personligen har jag bland annat erhållit deras omtalade chevreglass i en vit testkopp som nu ligger och väntar i min frys. Bland mycket annat förstås.
Som ni ser på glasskartan för i år så är det kanske inga bombnedslag vad gäller nyheter, men SIA har blivit ännu starkare när det gäller profileringen av barnglassar. Det kan bli intressant att följa.

Okej, true story: för några veckor sedan fick jag en djävulsk virusinfektion som satte sig i halsen. Dagarna gick och jag blev sämre och sämre – till slut kunde jag varken äta eller prata för att det gjorde så förbenat ont. Så en natt, när jag i min miserabla ensamhet googlade "halsböld" (tro mig, gör inte det) och kände att jag gärna ville avlida, lunkade jag förbi frysen för att släcka i köket när en bekant förnimmelse for genom kroppen.















