Jag vet vad du tänker. Du tänker förmodligen “det här måste vara det bästa som någonsin har hänt”. Och jag håller med: omslaget är riktigt härligt. Men låt mig grumla dina rödsprängda ögon ytterligare – NoggerPaketGlassen är en blek kopia av sin läromästare. Kanske är det också därför den här glassen inte har erhållit det “buzz” man skulle kunnat vänta sig.
För är det någonting Nogger har som är unikt, så är det den där hårda nougatstången i mitten. Som du ser på bilden nedan infinner sig denna bruna extas-käpp föga när det gäller NPG. Däremot är Mr Rippel flitig med sina besök. Kvar blir dock en vagt nougatdoftande och dynamikfattig gräddtårta som man kan sluka i sig på två och en halv minut om man verkligen vill. En slags lagom-Nogger för väldigt gamla eller väldigt unga människor.
Inte för oss mitt i livet.
Glassmannens betyg: 2/5
Allmänhetens betyg:
Det är lite svårt att hitta Hansens subtilt snygga pinnglassar – det är inte direkt Åhléns vi snackar om här. Med dansk produktion, ekologiska råvaror och rustik design letar de sig in i det där medvetna premiumsegmentet som gärna handlar på Cajsa Warg i Stockholm (det är också bland annat där de finns att köpa). Läs mer

Jo det är faktiskt lite förvirrande det här med Triumf Glass som blev Diplom-Is som blev Triumf Glass igen (det är inte jag som sär skriver, det hoppas jag att ni förstår). Och när jag lägger min blöta tunga över Go Nuts slår det mig att jag skrivit om den här glassen för ett par år sedan, när jag åt den på en badplats i Jämtland och när den hette Nötkrokant. Jag var tydligen föga fönad av fägring, för jag gav den blott en tvåa i betyg och gick vidare med mitt liv. Jag var yngre då. Läs mer
Så här ser årets Cornetto-nyhet ut: en krämig och snygg kakdröm. Enligt beskrivningen är det “glass med kaksmak, chokladsås och kakbitar”, men jag bör klargöra med en gång att det inte handlar om någon cookie dough-variant här. Läs mer
Hansens har tillverkat glass sen 1922. I fabriken i danska Jægerspris låter man produktionen få ta tid för att glassen ska smaka som på den gamla goda tiden. Ett exempel på denna antistress är pastöriseringen av glassen. I stora glassfabriker tar denna process bara några sekunder, men Hansens använder sig av en traditionellt långsam metod vilket de menar resulterar i en mer naturlig gammaldags glasstruktur.

Jag vågar inte ens tänka på vad det är för bisarr glasslandgång som pryder Ciprian’s Vit nougatglass, men jag hoppas att personen som valde bild skrattar gott. Med detta sagt: undvik för allt i världen inte denna vita utmanare som i tystnad uppvisar sin seniga uthållighet. Läs mer

Vad vill Tip Top mig egentligen? Såvitt jag vet var Tip Top en ganska svettig gayklubb på Sveavägen i Stockholm. Glassen Tip Top är inte i närheten av så rolig, och tro mig, jag har till och med fått köpa den igen för att bilda mig en uppfattning, som den grävande skjutjärnsjournalist jag är (kan man vara båda delar samtidigt?). Läs mer

Jag vet hur snacket går på stan: “Den där Glassmannen är en nytänkare, en fjamsig modernist som förkastar gamla ideal, stampar på djupt inrotade traditioner och hoppar på alla trender och nymodigheter.” Och visst är det svårt som aktad glasskritiker att såga lika aktade rariteter i glassdisken. Jag har tidigare gett Top Hat en välförtjänt känga, har hyllat nyheter som syrliga MSW och tuffa Super Flyers. Men jag tänker fortsätta stå upp och slåss för att jag vill höja kvaliteten på Sveriges glassar. Jag vill att producenterna ska våga mer, satsa mer, skeva ur mer, på ett sätt som kör över mig, rycker loss mina smaklökar och flippar iväg dem som små stenkulor på skolgården. Överraska mig.
Jag har nog egentligen aldrig riktigt förstått mig på Nogger, men dess kultstatus och strävsamma popularitet gör att jag äter kanske en om året. Av respekt liksom. Läs mer









