Till Götgatan i Stockholm, bland hipsterhjon, Gudrun Sjödén-tanter och cykelbud, har StikkiNikki flyttat sin glassmaskin. Om namnet låter bekant så är det för att du har sett hennes kiosk nere på kajen vid Tegelbacken i Stockholm city. Nu renoveras kajen och StikkiNikki får tillverka och sälja sin gelato på Söder istället. Det hindrar inte finansfolket i city från att ta tunnelbanan till Slussen på luncherna för att sleva i sig glass med smak av dulce de leche, salt karamell, cassata, mango, äpple och kanel, lemongrass eller jordnötssmör.
Glasskonnässören vet att det är insidan som räknas, men hon har också en stor fäbless för snygga förpackningar. Inte konstigt att hon då känner sig attraherad av de fräsiga små portionsbyttorna med glass från Sänkdalens Gård på Vikbolandet. Förväntningarna är stora, för det låter ju så himla bra att gården har gått i arv i flera generationer och drivs av pionjärer inom ekolantbruk. I år lanserar de sin krav-ekologiska glass gjord på mjölk från den egna gården.
Hansens har tillverkat glass sen 1922. I fabriken i danska Jægerspris låter man produktionen få ta tid för att glassen ska smaka som på den gamla goda tiden. Ett exempel på denna antistress är pastöriseringen av glassen. I stora glassfabriker tar denna process bara några sekunder, men Hansens använder sig av en traditionellt långsam metod vilket de menar resulterar i en mer naturlig gammaldags glasstruktur.
Glasskonnässören minns sin barndoms somrar och den lokalproducerade Åhusglassen på Tre Toppar och Glassbåten i Åhus. På den tiden gick det att köpa sig en stämpel på handen, vilket innebar obegränsat glassintag för en dag. Utan problem kunde hon sätta i sig en nygräddad strut med fem kulor (i Skåne innebär detta femton kulor) extraknäck, nougat, bananchoklad, nötchoklad och jordgubb för att sedan vila en stund på Täppetstranden respektive en brygga i hamnen och därefter sätta i sig några kulor till. Numera finns inte stämpelkonceptet och det serveras annan sorts glass i Åhus. Historien om Åhusglass är lång och lite sorglig, men det närmsta man idag kan komma Åhusglass är glassen från Otto & Glassfabriken.
Värmeböljan sägs ha nått sin kulmen. Glasskonnässören har slaviskt följt råden om hur man bäst skyddar sig mot värmeslag och har hela helgen svalkat sig med göteborgsk glass av märket Lejonet & Björnen, vars huvudingrediens oftast är mjölk istället för grädde. Det som är fascinerande med Lejonet & Björnen är hur lätt deras glass är. Glass mäts nämligen i liter, inte i gram. Det är smart eftersom glasstillverkaren på så sätt kan mörka det saftiga kilopriset på luft.
Uppe på krönet av Pipersgatan i Stockholm ligger Kungsholmens glassfabrik. Här finns alltid 24 smaker att välja mellan, och dessa varieras efter säsong. Glasskonnässörens val föll denna dag på en bägare med jordgubbssorbet och kokosglass. Glasskonnässörens vän kolhydratladdade inför Stockholm marathon och valde smaker därefter – två kulor som tillsammans blev ett slags saftigt kanel- och kardemummakaffebröd med högt GI.
Det må låta paradoxalt, men Glasskonnässören är eld och lågor efter ett besök på 18 smaker. Inte sen valnötsglassen på en fantastisk gelateria i Sorrento har hon ätit så god glass. På Timmermansgatan, ett stenkast från Mariatorget på Södermalm i Stockholm, vågar Karin och Dan ta ut svängarna rejält utan att slå knut på sig själva med krystade smakkombinationer. Ny för den här veckan var jordnötsglassen som fick dela strut med en kula rabarberglass. Glasskonnässörens vän valde en bägare med en kula cosmo samt en kula vit choklad med mynta.
På årets hittills varmaste dag befann sig Glasskonnässören i Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm. Där knatade volontärer från Stockholms Stadsmission runt och delade ut ballonger och sålde glass. "Jag har tyvärr inga kontanter" bet inte på volontärerna eftersom det gick lika bra att att betala via sms.
Stockholms Stadsmission har i samarbete med Sia tagit fram en pinnglass som de hävdar är "Stockholms godaste glass". Den somriga kampanjen ska samla in pengar till förmån för barn och unga som har det tufft. Men smakar glassen lika gott som den gör gott? Tjaa, den utlovade friska mangosmaken lyste med sin frånvaro. Pinnglassens sorbetöverdrag bjöd istället på en doft av tropisk fruktsaft som påminde om blaskig JO nektar, och vars smak lika gärna skulle ha kunnat vara baserad på ananas som på mango. Vaniljglassen skapade däremot en fin kontrast till sorbeten vad gällde konsistensen. Den var vit och den var kall, rätt och slätt det som ett barn skulle kalla för glass, men äkta vanilj innehöll den då rakt inte.
Även om du kanske inte ska köpa glassen för dess fantastiska smakegenskapers skull så är kampanjen i sig en smart möjlighet att ge bort en glass samtidigt som du gör en liten eller stor insats för samhället, beroende på hur mycket du väljer att betala för glassen. Har du bara laktosintoleranta vänner kan du via Stadsmissionens hemsida skicka ett glassogram till en kändis; passa på att ge bort några glassar till Victoria Silvstedt,Marcus Schenkenberg, Peter Siepen eller någon annan som du tycker behöver lite mer underhudsfett.
Nej du drömmer inte – Glasskoll.se har fått tillökning! Glasskonnässören är en rättvis och nyfiken men likaledes benhård pedant vars kräsna smaklökar är tusen nakna cheruber. När glassen inte tillfredsställer hennes erfarna tunga gråter de floder av frätande barnablod, men när rätt glass hittar hem i den snåriga smaklöksrabatten spelar de små korpulenta barnen på stråkar och harpor så vackra att Gud är tvungen att stanna upp och pusta ut en liten stund.
